detsajagkanske

Ja men se på tusan. Idag, fem veckor för sent har jag börjat fnula med mitt exjobb. Mm. Bättre sent än aldrig eller hur det nu var... Jag har gjort en intervju idag och så har jag bokat tid med en bibliotekarie som ska få hjälpa mig att hitta litteratur. Sen så var det det här med tiden. AAAAAH! Skola och jobba kan man ju ägna sig åt hela livet om man vill.

Det är svårt att känna att skolan är viktig när vår gigantiska Pride-show närmar sig. Sa jag det? Att vi ska uppträda på Pride här i Eskilstuna, med dragqueens och hip-hopare? Kanske jag glömde säga. Det kommer i alla fall bli fett! Stort som satan är det. Vi ska uppträda på den stora scenen, på den stora showen, lördagen den 28/5. Vi kommer vara så peppade, sminkade och nervösa. Allt måste klaffa! Det kommer verkligen bli vår stora dag.

Idag har jag ätit en halvliter jordgubbar och det var gott. Igår såg jag den här knäppisen stå och göra capoieramoves på tågspåret.


Han var inte populär bland konduktörerna. Han gick fram och tillbaka över spåret och gjorde jämfotahopp upp till perongen där han hamnade ansikte mot ansikte med både konduktörer och annat löst folk. Sen när tåget rullade in och han stod på perongen omgiven av vakter började han skrika. Jag hörde dock inte varför. Hoppas han inte vill bli påkörd. Det skulle vara alldeles för sorgligt.

Imorgon bär det av mot Stockholm för ett litet möte. Dansjobb på G.

Puss och natt!

Påsken började på skärtorsdagen. Då mötte jag upp underbara människor hemma i Stockholm. Kvällen avslutades med väldigt mycket rosé och sen en kanna sangria på Ramblas tillsamman med Lova och Jimmie. En riktigt bra kväll! High score!

På fredagen sen skulle jag åka tillbaka till Eskilstuna för vi hade ett uppträdande på lördagen. Men först skulle det ätas påskmat hemma hos min kära svärmor Kerstin. Det skulle bli en lugn och fin kväll och jag skulle sen ta det sena tåget till Eskilstuna. Lugn och fin... jojo. En superexalterad Malin ringer till mig och berättar att vi ska få dansa samba på scen tillsammans med Hoffmaestro. Dom spelade samma kväll i Eskilstuna. För att förstå varför Malin har kontakt med Hoffen gå in här, men läs klart mitt inlägg först.

Nu blev det ett väldans planerande! Jag blev upphämtad av Malin (och hennes supersnälla mamma Marina) som kom direkt från färjan från Åland. I racerfart åkte vi till Eskilstuna, hämtade min dräkt, hämtade Malins dräkt, hämtade Mina, hämtade Anna som fick agera fotograf och sminkös för kvällen. Sprang in med våra grejor genom bakdörren av koncertlokalen och hetsade upp till logen. Vi hälsade på bandet, trevliga grabbar det där. Sen var det bara sambadrottningprepp för hela slanten. Smink, glitter och mera smink. Grabbarna körde en speciallåt som vi fick improvisera till. Det var grymt och gick så fort så fort. Fan vad kul det var! VILL MERA!!! Sen hade vi kalas fram till småtimmarna.

Bättre bilder kommer! Men tack Malin (egentligen mamma Marina) för dom här!

 

Något trött gick jag sen upp på lördagen för att dansa loss i Tuna Park. Hög på gårdagens framgångar hade jag den bästa peppen och uppträdandet gick himla bra där med!

 

 

Det är snart natt och självklart sitter jag uppe. Statusen är vad den var för några veckor sedan: Sjukt mycket nu.

Det är många "snart" i mitt liv just nu känns det som... många snart att ta hand om.

Det närmsta målet är lördag. Då ska vi dansa på Tuna Park (för er som inte är bevandrade i Eskilstunas förort är Tuna Park en galleria/handelsplats, ungefär som Skärholmen eller Farsta centrum). Det ska bli kul. Sen på kvällen ska Anna och Roxy födelsedagsfiras. Dom ställer till med maskerad med tema "Dead celeb". Malin kom på den underbara idén att jag kan vara Anna Nicole. Fy fan, det kan ju bli jäkligt kul! Då får man vampa till sig rejält, med en liten tranny-touch.

Hon har ju haft sina up's and down's. En mångfacetterad tjej så att säga. Men, jag tänkte nog ändå köra på den glammiga Anna Nicole med röda läppar, ballongtuttar och röda press on-naglar. Hihi!

Gonatt!

Jag är hemma igen från en toppenresa till Berlin. Jag är trött och lite sjuk men glad och nöjd. Nu är det bara att ta tag i det vanliga livet igen. Känns som att jag har varit borta i två veckor.

PUSS!

Madde träffar noshörningen på Berlin Zoo. Han hade behövt lite ACO-hudsalva, han var väldigt torr.

Jag har haft en riktigt trevlig torsdag. Den började med ett väldigt givande handledningstillfälle lite för tidigt imorse. Sen gick jag hem och tog en tupplur. Efter den fikade jag med Anna och sen bar det av till danslokalen för lite koreograferande. Sen tog det rätt lång tid att ta sig hem till Stockholm för det var något elfel i Älvsjö. Men hem kom jag. Hämtade ut min kamera som varit på lagning, mötte upp mammi och åkte till Örby. Där hade pappa lagat Malaysisk köttförslimpa med ris och chili -och gurk-raita. MUMS! Sen fick jag skjuts hem av pappi och en stor kram.

 

Maten är serverad!

 

Lilla Misslan vill också ha!

 

Jag är färdigpackad och klar inför imorgon. 03.20 hämtar taxin. Nog bäst att sussa i några timmar nu.

Natt och puss! Ha en toppenhelg allihopa!

 

 

Just nu är det bara Berlin som snurrar i huvudet. Ska bli jättekul att åka dit! Det är jag, Lova och Jenny som bjuder Tove på en fashionabel Ryan-tur-och-retur-tripp till Tysklands stora stad. Jag är sjukt pepp! Synd bara att vår vackra Jenny inte kan följa med, hon är fast på Gotland.

När man är riktigt sjuk blir världen så himla liten. Allt fokus ligger på att bli frisk. Man rör sig i sin lilla bubbla och man kan inte riktigt föreställa sig hur det är att inte vara sjuk. Det är ett väldigt egocentriskt tillstånd, man bryr sig bara om sig själv och sin sjukdom. Hur mår jag idag?

Så kommer dagen då man helt plötsligt mår lite bättre. När feberfrossans och fontännysningarnas tid är förbi. Då känner man hur tråkigt man har det. Man kommer på, oj, det finns en hel värld därute som jag glömde bort i några dagar, undrar vad som har hänt i den.

Antagligen har inte så mycket hänt. Eller så har något roligt hänt och man blir ledsen för att man missade det. Som tur är kommer en massa nya roliga tillfällen. Kanske du kommer vara sjuk några av de tillfällena också men för det mesta kommer du vara frisk och få ha en massa massa kul.



Idag körde jag heldag i skolan. Exjobbsuppstart och sen Teaterkurs, "Storytelling". Sen gick jag hem och sov i tre timmar. Jag var nog inte riktigt redo ännu. Men kul hade jag.

 

Hon svepte nyss in här, som en omhuldande mor som struntar i allt vad baciller heter. En kaffe i varje hand, en kaka med gluten till mig, en kaka utan gluten till sig själv, en stor påse ostbågar och coca cola. Jag kände mig så ensam innan. Jag var så ledsen för att jag inte kan komma med ikväll. Nu är jag glad. Dessutom var det ett jävla drag i den där Pronaxenen Anna gav mig. Den var bättre än både Alvedon och Ipren, ska jag komma ihåg till nästa gång.

 

Jag fick en sån himla kick, tror mest att det var Annas förtjänst och inte så mycket vita runda tabletter. För en liten stund kändes det som att jag skulle kunna haka på ikväll ändå. Ja, riktigt bra vänner får en att känna sig frisk.

 

Men sjuk är jag alltjämt. Men Anna! Åh fina fina Anna! Du gjorde min dag! Som så många gånger förr!

 

 

 

Ser fram emot fler roliga, knäppa, allvarsamma, fnittriga, djupa och fina stunder med dig!

När man måste vara vuxen och inse att pulserande bihålor och kalaskväll inte går ihop så svider det rejält. Fy fan! Jag har inte varit helt ärlig. Om jag ska vara ärlig kan jag berätta för er alla att jag inte har varit så här sjuk på flera år. Jag har typ ALDRIG feber, nu hade jag ordentlig rackarbajsarfeber i två dagar. Då jag inte är någon småbarnsförälder eller riktig vuxen kan jag inte styrka detta med fotobevis på en termometer. Men man vet ju liksom hur det känns.

Jag försökte låtsas som ingenting. Att jag frös så att jag hackade tänder för att i nästa stund svettas och att varje led i kroppen värkte var väl en värdslig sak. Det här kan jag rida ut, några timmars vila bara.

Idag har jag sålt min Rebecka och Fiona-biljett. Tack Hedvig som kom och löste ut mig, vi hjälpte varandra så här i nödens tid. Annars ligger jag här i sängen med en kopp ångande vatten under hakan. Det är det enda som hjälper mina värkande bihålor, ånga. Ja, här ligger jag och andas i en kopp.

Inte direkt den lördagen jag hade tänkt mig... buhu!

Jag var tapper och tog mig igenom torsdagen. Strategimöte med dansgruppen och köravslutning. Sen gick jag hem och däckade. Inte ens två alvedon rådde på huvudvärken. Det var bara att försöka somna och hoppas på en bättre dag nästa dag. Idag har min plats varit i sängen. Har bara gått upp för att fixa käk (och gå på toa förstås, hur äcklig tror ni att jag är egentligen...).

Jaja, jag ha siktet forfarande inställt på att kunna kalasa imorgon. Ni kanske tycker att jag är dum i huvet. Ja, det är jag väl litegrann. Bara huvudvärken försvinner ska det nog gå bra.

Peace