detsajagkanske

Igår var Stina värdinna. Vårt vanliga middagsgäng hade ett bortfall (Helena var sjuk) och ett tillskott (Stinas gymnatiskkompis Malin). Stina hade lagat två helt underbara soppor och hade bakat focaccia. Mums asså! Sen toppade vi allt med min äppelkaka som var GRYM och sen framåt småtimmarna flödade chilinötterna. JaAa, det ska min skapare veta att det var lika härligt som alltid!

Mumsigt bröd må jag säga!

 

Pussa pussa råttan...

 

Stina har två råttvänner som bor hemma hos henne, Otilia och Asta. Här ser vi Anna med Otilia. Det är lustigt vad smådjur triggar i oss människor. Man blir det giriga barnet igen som vill hålla lite lite för hårt för att djuret inte ska kunna smita ur handen. Sen vill man pussa. Vi tjejer har nog dessutom inte riktigt släppt det här med Disneydjuren. Vi tror någonstans fortfarande att råttor ska sy varckra klännigar åt oss och att småfåglar ska landa på våra fingrar och sjunga en liten drill.