detsajagkanske

I helgen fick jag för mig att det skulle vara en bra idé att hoppa från 5an på badet. Mm, lyckades sträcka hela nackpartiet så att jag trodde att jag hade sabbat något för alltid och var på väg mot förlamning.

Nackknölen är helt öm och det strålar ut i musklerna runt den. Detta har ju då resulterat i förlorad inkomst i en vecka för att jag inte kunnat hålla pass och sen i en jäkla stress över att få tag i vikarier. Det var ju inte meningen att göra mig illa men jag tar på mig det ändå och känner mig skyldig och dålig när jag inte kan ha mina pass. Asdumt.

Nu är det bara att inse att jag måste ha vikarie till mitt kvällspass imorgon också. Jag känner mig bättre men det skulle vara så galet onödigt att sabba en veckas vila på att köra det sista passet på veckan. Skit.

I vanliga livet rullar det på, föreställningar med Jesus, rep inför skolmusikalen, ingen särskilt intresse att fixa den där examen jag har hängande sen förra året, sikte på ny sambadräkt, Zumba zumba zumba, livräddning med lyckat dyk på 5m, pussar på Jimmie, saknar mina Eskilstunatjejor, är glad att jag har mina Stockholmstjejor... Ja det vanliga.

Nu ska jag ringa min chef och säga att jag behöver vick för fan! Just det, jag är med i en instruktörstävling för Korpen. Det här är mitt bidrag. Riktigt rutten filmkvalitet tyvärr. Här håller jag ett pass för en gymnasieklass så jag går igenom mycket mer än vad jag brukar, men men, håll till godo. PUSS!