Som det är

Jag tar det lugnt här hemmavid. Mår helt okej. Knaprar mina mediciner och sover. Blir rätt groggy av alla värkisar.

Är så jävla glad att den här proppen upptäcktes. Tack och lov! Men det känns mystiskt att ha den därinne. Den liksom är där och ställer till det. Stundvis har jag inte ont och då känns det ännu mer mystiskt. Jag är ju som vanligt tänker jag då. Så pysslar jag runt lite, fixar hemma... Så kommer pulsen. Så jäkla mystiskt asså att bli andfådd av att gå på toa! Haha. Nä, man kanske inte ska skratta åt det. Men mystiskt, det är det!

Saknar redan att få röra på mig, vill dansa!

Avslutningsvis tänkte jag visa vad jag sticker mig själv med varje morgon. Hur tuff är jag?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0