detsajagkanske

Okej, läkemedel är gift!

Fick en galen reaktion på mina nya smärtstillande idag. Slutade med en tur till akuten. Kräktes och svullnade upp totalt i bihålorna, kändes som den värsta nästäppan i kombination med ett huvud som ville sprängas och illamående. Kastade mig ur taxin och satte mig på huk och hulkade utanför akuten medan Jimmie gick in och hämtade personal och taxichauffören höll vakt.

Upp på brits, på med ekg, blodprov blodprov, tack och lov illamåendedämpande medicin. Fick kämpa med mina bihålor tills de gav med sig av sig själva. Jimmie såg jätteorolig ut, alldeles grå. Jag grät såklart. Mama mia. Vad många tårar som har fällts den här veckan!

Hade en sån bra dag igår! Hade nästan inget ont, var på återbesök här tillsammans med pappa och fick veta att jag inte behövde ta några fler sprutor ( halleluja), umgicks med min svägerska, var på ett superspännande möte, åt god mat och mös med min man. Sen fick jag ont, sov, hade mer ont, tog den nya tabletten. Uäck!

Nu mår jag rätt hyvsat, lite matt bara, men jag måste stanna på sjukan. De vill kolla om jag fått lunginflammation eller något annat. Just my luck. Håll tummarna för att det inte är något.

Mamma var förbi, hon hade med sig min gamla Simba. Han fick mysa med mig en stund. Men han skulle nog tyvärr inte vara en välkommen rumskamrat på Hornstulls strand enligt Jimmie så han fick åka hem med mami igen. Sen kom svärmor och svägerskan, så jag har varit ordentligt uppvaktad.

Nu är det väl bara till att sussa, tänka positivt och hoppas på en bättre dag imorgon. Är så tacksam över att vara svensk, att få hjälp så lätt.

Hoppas bara den gamla tanten i rummet intill somnar snart så att det blir lite lugnt. Ja, både för hennes skull och för oss andra. Hon har jollrart, grymtat, morrat, yrat och låtit som jag föreställer mig att en sjuk Pomperipossa skulle låta sen jag kom in här vid två.



Titta vad snel Simba är. Han säger gonatt.

Jag tar det lugnt här hemmavid. Mår helt okej. Knaprar mina mediciner och sover. Blir rätt groggy av alla värkisar.

Är så jävla glad att den här proppen upptäcktes. Tack och lov! Men det känns mystiskt att ha den därinne. Den liksom är där och ställer till det. Stundvis har jag inte ont och då känns det ännu mer mystiskt. Jag är ju som vanligt tänker jag då. Så pysslar jag runt lite, fixar hemma... Så kommer pulsen. Så jäkla mystiskt asså att bli andfådd av att gå på toa! Haha. Nä, man kanske inte ska skratta åt det. Men mystiskt, det är det!

Saknar redan att få röra på mig, vill dansa!

Avslutningsvis tänkte jag visa vad jag sticker mig själv med varje morgon. Hur tuff är jag?

Jag blev utskriven idag vid lunch. Nu har de övervakat mig klart och diagnosen kom igår vid kl 23. Blodpropp i ena lungan. Det är därför jag har haft svårt att andas, det är därför mitt ekg inte var normalt, mitt hjärta jobbade som tusan på att syresätta min kropp. Det gjorde det bra, jag älskar mitt hjärta! De kollade ju blodtryck, tempen och syresättningen ca var tredje timme. Jag var alltid syresatt till 99-100%. Alltså, inga problem där. Duktiga lungor och hjärta! Vilopuls på 49 bpm, lungt och fint (Ja, det var väl grymt? Typ Gunde Svan ju... Nä inte riktigt, men man måste ju få tävla lite och känna sig grym på kardiologen på Sös också).

Är det makabert att jag skriver om min sjukdom? Nä det tycker jag inte, jag har vad jag har. Blev rätt chockad men det känns okej. Nu får jag knapra Waran. Lite jobbigt att jag måste ge mig själv blodförtunnande sprutor den här veckan, för att kickstarta liksom. Fick testa att sticka mig själv imorse. Måste man så måste man. Det gick bra, kände mig stentuff!

Får veta mer på fredag då jag ska tillbaka till sjukhuset. Nu är det vila som gäller. Har fortfarande ordentligt ont när jag djupandas. Men det är himla skönt att veta vad det beror på och att jag är under behandling.

Tack alla fina, underbara, proffsiga sjuksköterskor och läkare på kardiologen! Jag har känt mig så väl omhändertagen och trygg.

Nu, alvedon, voltaren och knoppa.

Puss puss

Ja hurrunini! Drama idag, nej inte drama, men ovanligheter om inte annat.

Jag är inlagd på Sös. Måste sova kvar här. Läkarna misstänkter antingen hjärtsäcksinflammation eller lungemboli. Jag har ett portabelt ekg runt halsen, det är fästat med små tryckknappar som får mig att likna Frankensteins monster. Jag har gjort ultraljud på hjärtat, jag har röntgat vanligt och jag har röntgat i skiktröntgen. När jag väl är här får jag väl ändå göra det ordentligt. Jag betalar skatt!

Skämt åsido, det känns faktiskt jättejobbigt och trist. Antagligen kommer jag inte kunna hålla pass eller träna på en månad, minst. Men vi får väl vara glada att jag är här och får hjälp.

Jag har haft svårt att andas sen i torsdags. Tyckte andningen kändes tung. Men jag kände mig ju inte förkyld, jag kände mig pigg, men med ett något otillfredsställande luftintag. Körde såklart min vattengympa. Blev mycket tröttare än vad jag brukar bli och fick kramp i ena sidan. Segt tänkte jag, jävlar vad jag flåsade efter min spurt till tuben, bara flämtade som en hund.

Jag är ju inte dummare än att jag vilade hela fredagen, lördagen och söndagen, ingen träning, bara lugna puckar. Men det gav liksom inte med sig ändå. Pappa lyssnade på mina lungor igår och kunde höra att det väste och hade sig.

Så imorse hade jag bestämt mig för att gå till vårdcentralen. Men kroppen var före handlingen. Hade feber inatt, fick gå upp och ta alvedon, vaknade en gång i timmen. Tillslut kl 6 gick jag upp och försökte komma på ett sätt att andas som inte gjorde ont. Kl 8 var jag på vårdcentralen, hade så jäkla ont, började såklart gråta, fick åka till akuten, grät på akuten, grät när jag gjorde mitt ekg, grät när jag träffde hjärtdoktorn... var nog lite chockad att det var något allvarligt. Närå, inte särskilt blödig faktiskt.

Har lugnat ner mig nu i alla fall. Jimmie kom och hängde med mig och var bara världens bästa man och sen kom Stina med tidningar och godis.

Så, nu har jag morfin i kroppen och ska försöka sova. Bli inte oroliga. Jag är ju på bästa stället för att få hjälp.

Gonatter mina skatter!

Sol i sinne! En glad tjej checkar ut!

Anna i spenaten.

Middagsfix. Det blev lax, färskpotatis och en massa goa tillbehör.

Jag har ju fyllt år, så jag fick ett Rappa Kalja i present av Malin och Anna! Det var ett himla roligt spel! Sen, senare på natten, fick både jag och Malin presenter av Anna. Världens finaste!

Det är internt...

Anna lyssnar intensivt till Malins "rappande". Men vilket alternativ är det rätta?

Konstiga saker börjar hända...

Arvid ville sova hos Malin. Mm. Där vare mysigt.

Nästa dag. Jag tog ur Arvids toffs, den hade ju blivit så ruffsig under natten. Jag tänkte sätta upp den igen... trodde jag ja. Han drog och gottade sig åt värsta Bieberluggen.

Du tar mig aldrig!

Han bara retades. Lite senare satt han så fint och lugnt när matte satte upp luggen i en ny snodd.

Världens sötaste lilla lilla Anna. Puss puss!

Man kan hitta roliga saker i mormorhus. Man måste se ut som ett barn som hatar det när man blir fotograferad bara. Jag har en sån här bild på Anna också. Men om jag lägger upp den vill hon nog inte vara min vän längre. HAHA! Ni får nöja er med mig.

På vägen till flygfältet stannade vi för att äta i Laxne. Vi gick in i ett rött trähus med namnet "Pekinghörnan". Så var man förflyttad till Kina i en handvändning! En jättesöt liten kinesisk dam värmde mat i micron till oss och det var nog den godaste kinamat jag någonsin ätit. I hennes butik kunde man köpa allt från kinesiska tekannor och ingefäragodis till aftonbladet och kaffe.

Jimmie gillart. Notera att det står "Hembränt" på skylten där bakom. Tyvärr handlade det om keramik.



Nam nam!



En stycke peppad man.



PRO PELL ER



Genomgång av alla spakar och mojänger.



En stycke lycklig och nyflugen man.

Jimmie har alltid velat flyga men aldrig gjort det förut. Han bestämde på plats att han vill ta flygcertifikat. Då tyckte föreståndaren på flygklubben (som även är grundare av Upplevelsepresent som jag köpte presentkortet av, visade det sig lite senare) att Jimmie skulle få ta sig en liten spinn i ett segelflygplan också "För att känna på". Man måste ta cert för segelflyg också för att få köra motorseglare.

Vi plockar fram nästa plan.

Man måste stötta ena vingen medan man bogserar segelflygplanet.

 

Jag kan jag med!

 

Dags för nästa genomgång. Top Gun!

 

Ready for take off!

 

Jag åkte bak på den lilla bogseringsbilen och hämtade Jimmie när han hade landat igen.

Rothoffsparken bjöd på sol och mygg

Självklart var Arvid Farfar Mazarin med på kalas. Sandra ställde gladeligen upp som förste kliare.

Henke känner sig grön och skön i gräset medan korven fick sin obligatoriska svarta kulör.

Arvid undrar vad Malin kan tänkas ha i sin lilla bytta... Någe gott? Oj, det var visst mamma Annas spetsade smoothie... woops

Ehmm... asså... jag nosade bara...

Sandra sa posa, klart man bjuder på den.

Jag försöker grilla en allt annat än sammarbetsvillig halloumi.

Gotter!

De sista fyra bilderna har jag stulit från Sandra. Tack och bock!

Morten skriver en suicide note. Affärerna i godisbutiken går allt annat än bra.

Vänta! Kan vi få se en inzoomning på det fejset?

Fantastiskt!

Men sen kommer Harriet in i bilden. Nu vill inte Morten ta sitt liv längre. Hon är ju faktiskt hans första kund i godisbutiken. Då kan man ju inte gå och vara död.

Kristins minspel är to die for!

Harriet kan flyga och Morten blir rädd.

Morten letar upp sin bäste vän från högstadiet, Peder.

Det tål att upprepas: MINSPELET! Så jävla grymt!

Anna, Malin och Malins två vänner Fanny och Jill var med och kulturade sig.

Pjäsen var lite svår. Men på ett underhållande sätt. Jag tycker fortfarande att Kristin var den som gjorde att jag ville fortsätta titta. Sen var scenografin och de olika lösningarna för att skapa stämning fantastiskt fint gjorda. Bra där!

Sen måste jag ju berätta. Det blev ett riktigt äventyr att ta sig till teatern. Det började TOKREGNA, ÅSKA och BLIXTRA! Det blev jättespännande, jag och Anna tog skydd i en tunnel och förundrades. Sen SPRANG vi den sista biten men hannbli så gott som genomvåta ändå! Ujuj! ÄVENTYYYYYR!

Mot maten!

Varit ute i det fina vädret.

Ätit lunch på Reetro tre gånger varav en med dansbrudarna som paus i heldagsrepetitioner.

Lagat goda sallader till mig själv.

och i lördags...

KALAS

Fina Roxy bjöd till förfest

Sen gick vi och trängseldansade på Filial.

Notera tjejen i bakgrunden. Hon har KUL (eller kanske hon gråter...).

Det skulle till och med dansas i toalettkön. Stå i kö har aldrig varit roligare.

Alla/allt ska dansa! Shake that tree!